Smile a little more, Sweden

Satte på mig kinesiology tejp och gav mig ut på en löparrunda runt Munksjön häromdan! Först ett varv med löpning sen ett varv där jag gick. 1½h senare tänkte jag att jag var klar haha. Det är ju sååå mysigt där!
Dock en sak som jag tycker är väldigt tråkigt; inga löpare ler mot varandra här. När jag sprang i USA va det samma grej som för typ MC förare (ni, vet dom hälsar ju alltid på varandra när dom kör och har liksom en egen connection typ), och så var det alltid när jag sprang bland hills:en i Los Altos. Här får man antingen typ en mördarblick a´la "what are u looking at?!" eller så kollar man ner. Känns som jag skrivit detta innan, men nu tänker jag på det igen och stör mig på det haha. LE lite  mer Sverige! Seriöst. Jag känner mig ju urdum när jag ler mot er och ingen ler tillbaks.
Idag blir det nog samma varv med Hanna som är i Jönköping. Blir nog en sväng till utomhusgymmet med för lite övningar ! :)

Translation:

I put on some kinesiology tape the other day and headed out for a run around the lake. First a running lap then I walked around it one time. After 1½h I felt I was done haha. But it's such a nice trail.
Though one think I don't like; no runners smile here. When I was our running in The US we'd always say hi or smile to one another in the hills of Los Altos. But here all you get is an angry look á la "what are you looking at?!" or people just look down. I feel like I've written this before, but it bugs me again haha. SMILE a little bit Sweden. Seriously. I feel really stupid when I smile to you and you're not giving anything back. 
Well, for today I'm probabaly gonna run the same lap and also stop for some body weight training at the outside gym by the lake :)