Jag måste nog ta och erkänna att det är aningen konstigt att inte börja skolan idag. Jag menar, man har gjort det i 12-13 år. Det har alltid varit en sådan självklarhet. Men nu, nu bara slutar man. Eller ja, man börjar inte.
Fri som en fågel eller alldeles otrygg och ensam utan en skola? Ja, det är nog en salig blandning mellan dessa två. Skolan har verkligen alltid varit en trygghet. Och inte bara det, en sådan gemenskap. Där är det! Gemenskapen.... där är saknaden stor. Alla går sina egna vägar och alla delas upp. Det är sorligt, men så är ju livet.
Jag har iaf börjar packa lite nu... och när jag ser min stora, fina, rosa resväska vill jag bara sätta mig på flyget till USA ! Asså jag längtar så mitt hjärta studsar. Jag vill. Jag vill verkligen iväg nu. Snälla, ge mig en bra familj. ! Nu!
/Victoria
5 comments:
JAG MED!!! blir årets största sorg! :P
fan vad avis jag är på dig! låter ju så himla skönt!
buhu buhu buhu... asså visst jag e glad för din skulle men varje gång USA nämns hugger de liksom till ihjärtat... :'(
:( Ja kommer hem snart, ninnie.. du kommer inte hinna märka att ja är borta ens. <3<3<3
That photo is gorgeous!!!
xoxox,
CC
Post a Comment