Det som inte fick hända hände. På ngt sätt har jag väl alltid vetat att det var en möjlighet. Men jag ville inte tro det.
Och igår hände det. Jag gråter väldigt väldigt sällan, om inte typ aldrig. Igår grät jag floder, åar, sjöar , hav! Hela Atlanten rann säkerligen genom mina ögon.
När jag öppnade brevet och såg pappret fick jag så grymt ont i hjärtat. BAAM bara sådär och min framtid såg inte alls ut som jag hade planerat det. Jag visste verkligen inte vart jag skulle ta vägen.
Dumma jag lägger verkligen all skuld på mig själv dessutom. Jag vet att det inte är mitt fel, men jag skyller allt som finns att skylla på själv. Jag antar att det är Victoria i ett nötskal i sånna här situationer.
Jag måste verkligen ha gjort något riktigt elakt i mitt liv för att förtjäna detta.
Tack till alla som stöttade mig genom gårdagen. Ni kanske inte tror att era ord gör så mkt men det gör dom.
Btw, dom nekade mitt studentvisum.
Translation:
What was not suppose to happen, happened. Somehow I always knew that it was a possibility. But I just never wanted to believe it.
And yesterday it happened. I rarely, rarely cry, if not never. Yesterday I cried rivers, lakes, oceans ! Probably the whole Pacific came out of my eyes.
When I opened the letter and saw the paper my heart hurt so freaking much. BAAM just like that and my future did not look at all like I planned it to. I had no idea what to do.
Stupid me is of course putting all the weight on myself. I know it's not my fault, but all I do is blame everything there is to blame, on myself. I guess this is just Victoria in a nutshell in these situations.
I must have done something really bad in my life to deserve this.
Big thanks to all of you who were there for me throughout my Monday. You may think that your words aren't any help, but believe me they are. It's worth more than gold.
Btw, the embassy denied my visa.
Och igår hände det. Jag gråter väldigt väldigt sällan, om inte typ aldrig. Igår grät jag floder, åar, sjöar , hav! Hela Atlanten rann säkerligen genom mina ögon.
När jag öppnade brevet och såg pappret fick jag så grymt ont i hjärtat. BAAM bara sådär och min framtid såg inte alls ut som jag hade planerat det. Jag visste verkligen inte vart jag skulle ta vägen.
Dumma jag lägger verkligen all skuld på mig själv dessutom. Jag vet att det inte är mitt fel, men jag skyller allt som finns att skylla på själv. Jag antar att det är Victoria i ett nötskal i sånna här situationer.
Jag måste verkligen ha gjort något riktigt elakt i mitt liv för att förtjäna detta.
Tack till alla som stöttade mig genom gårdagen. Ni kanske inte tror att era ord gör så mkt men det gör dom.
Btw, dom nekade mitt studentvisum.
Translation:
What was not suppose to happen, happened. Somehow I always knew that it was a possibility. But I just never wanted to believe it.
And yesterday it happened. I rarely, rarely cry, if not never. Yesterday I cried rivers, lakes, oceans ! Probably the whole Pacific came out of my eyes.
When I opened the letter and saw the paper my heart hurt so freaking much. BAAM just like that and my future did not look at all like I planned it to. I had no idea what to do.
Stupid me is of course putting all the weight on myself. I know it's not my fault, but all I do is blame everything there is to blame, on myself. I guess this is just Victoria in a nutshell in these situations.
I must have done something really bad in my life to deserve this.
Big thanks to all of you who were there for me throughout my Monday. You may think that your words aren't any help, but believe me they are. It's worth more than gold.
Btw, the embassy denied my visa.
2 comments:
Wait, does this mean you can't study in California?
bad embassy! xxx
Post a Comment